Powered By Blogger

2010-06-09

Pinne i hjulet någon?

Det verkar som att allt går emot en så fort man tittar bort...
             Vet inte om ni någonsin tänkt på det, men det har jag!

Man försöker fixa och dona och ha sig så att dom flesta ska ha det bra, för vad vill man inte sina nära och kära om bara bra saker? Man försöker samtidigt ställa in sig på vad dom andra människorna säger, "fine-tuna" om man så vill vad andra människor har för planer, för att så att säga försöka komma överens med sina medmänniskor.

                 -Men nu får det vara slut med det, jag tänker inte låta er vara                                                                               mina tidstjuvar längre.

Genom egen agenda och Murphey's law har ni fan sått alltför många frön om omöjlig vänskap, så här vassego ät nu ditt jävla bröd och kom inte och klaga sen.

                           Lycklig ska man väl ändå vara att man har familj.
                           Som genom ett under fick jag väldigt bra information
                           och faktiskt en liten spark i röven häromdagen
                           när jag var ute och promenixade med min kära bror
                           han gav mig det stöd jag behövde, det stödet jag
                           själv varit i många situationer, men att sen leva som
                           man lär och applicera det i verkligheten... Pfft!

Igår hade vi dock familjärt en underbart trevlig dag, jag, bror och hans kära Hanna käkade sushi ute samt drack lite mousserande till det, vilket bara banade vägen för ytterligare en flaska rötjut lite senare i ensamhetens stillastående bakvatten, där jag kom på att jag är nog ganska jävla AWESOME när jag är själv. Jag kunde få sitta själv och fiska efter själens lugn i dessa bakvatten och jag drog hem storvinsten, ett tjugokilospaket av I DON'T GIVE A FUCK!

Men ack vad bedragen man kan bli, för om det inte är det ena då är det ta mig fan det andra. Det verkar som Murphey själv tagit en pinne och kört den i hjulet på killen som cyklar med post från Karlstad till Ystad, för att skicka ett brev till Ken i Sverige, 50 jävla mil, det skulle visa sig vara helt omöjligt. Efter 2 dagars telefon köer med postens utlämningsställen, samt samtal med kassörskor och både reguljär och vikarierande post nördar har ingen sett brevet, varken i Karlstad eller i Ystad och ingen vill ta på sig skulden.

    -För själens lugn måste jag då gå och köpa mig ännu en flaska rötjut...

                      Så att jag kan sitta och fiska efter själa ro och skrika                                 I DON'T GIVE A FUCK tills det ekar tillbaka till mig över                               vattnets undermetvetet spegelblanka, lätt förrädiska                                  yta, som vid närmare eftertanke, förmodligen innehåller                             mer frågor än svar...

              -Är bara trött på att vara ärlig i en oäkta värld.
   
        "Att vara ung, min son, det är att ha alla grusade förhoppningar                   framför sig." -Torvald Gahlin

                                         Ken boi!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar