Kan tur vara artificiellt?

Kanske d verkar som d ibland.

Har styrt upp och berättat hur man känner
visar d för folk som bryr sig o d verkar som
att d kan lösa sig själv.

  -Svårt att c mitt inne i d kanske.

Men så är d iaf. Är sjukt nöjd med valen
jag gör, d leder mig på rätt väg känner jag
flyger jag över allt, är d som i mitt astrologi
tecken att jag kan höja mig över alla dom
små problemen och på så pass lyckas bli
en större lr bättre människa?

  - Lr har jag kanske hittat tbax till ljuset
                                                         ...?

Vad man än kallar d så verkar d funka för
mig iaf. 

    - Vad säger man folket?
           
                   (hj)ärtor.

Vid den ena sagans slut, börjar d nya äventyret.

En saga tar slut.

En annan har precis börjat.
   - Känns svårt. Tungt lixom.

Men jag måste, jag behöver d
här. Jag orkar inte bli utnyttjad
mer, orkar inte vara den som
går under, den som dukar och
hukar sig bara för att d ska rulla.

D finns alltid ett nytt äventyr i
någon annan del av världen,
någon annans syn på saken.
Som lätt kan vara minst lika bra.

      -Peajs!

Vem är du? Vem är jag?

Fan vad skönt.

Tror jag. Vet jag? Vet inte.
   -Får c.

Fan vad jag saknar saker. Inte du lr dig,
bara saker.

Saker som har varit, saker som är
beständiga, något. Vad som helst.

Förstår någon vad jag menar?
    -anonymt?

Förmodligen inte, känner mig som
vanligt väldigt ensam. Men kasnke inte

   - vi får väl c.


                       -(h)ärtor.

All good things must come to an end.

Tiden.

Vilket lurigt ämne. Vem är d som bestämmer
när en sak slutar och när en börjar?

    - Vem bestämmer min tid, vår tid?

Fredrik. Moa. Fredriks tid verkade snabbt
nog ta slut på annat håll. Moas tid rann mest
ut i sanden. Min verkar mest lyckas hålla sig
på avstånd, lixom aldrig infinna sig.

Som att tid är något endast lämpat för folk
med klockor. Folk som vet att tiden man
får av någon annan ger man tbax. Fredrik
var sån, visste d. Inte Moa. Så d verkar
vara mest logiskt för tillfället att ge den
tillbaks till Fredrik.

  - För din kamp ska jag låta min tid
    hänges och dedikeras till något mer
    givande. Ge sin tid för sista gången
    till något som betyder något.

   Ärt.

Jag behöver en $$!!

Aloe blac - I need a $.



Har inte skrivit på ett tag.

     - Inte orkat bry mig lixom.


Snackat med allt och alla. Blivit en varelse of sorts.
Orkar inget annat än att bara glida fram. Ska nog
fortsätta m d ett tag. Försöka skapa jobbtillfällen.

Fortsätta m bar o drinkar. Plugga lite o c vart man
hamnar. Måste dock fixa lya skulle va gott att
ha den stabiliteten att man har ett eget ställe att bo
på. Kan inte erbjuda ngt utan d. Ska nog ringa min
M och c vad dom gör. Försöka fixa o styra så att
man själv kan komma vidare.

Ska chilla m R nu.

Fredens.

Saknar en sida,

Satt och snackade m X idag o kom inte fram t något vettigt egentligen.

     - Fan ska man göra?

O ena sidan vill man fightas, o andra e man uppgiven. Undrar om d
e d som är ilska? Lr bara frustration, kanske kan d va båda.

Jag hoppas iaf att d löser sig, tror att d kommer att göra d. Lr bli
bättre om inget annat. Ska nog flytta hit o ha lite familjehäng.
Hjälpa t om inget annat. Fixa o styra lite soft shit.

               - Kanske växa som mest.

Träffade B idag åxå. Alltid lika kul att c henne, miljöskadad som
man är vet man att d inte funkar. Drar sig alltid dit ändå. Vill
nog uppleva smärtan. Känner inget m någon annan vilket gör
d lika bra att känna smärta m en... lr?

  - Lite masochistisk är man nog ändå. Känslomasochist.

Så sinnessjukt. Tänkte mkt på d hela idag, snackade m
människor åxå m erfarenheter. Roligt att mer lr mindre
alla sakerna stämde in, plus "visionen" jag hade om
samtalet jag skulle få från en polare. Fick d. Från polaren
jag förutspått skulle ringa.

                - Lärde mig ngt. Brinn!

            Fhrejd.

Rullar genom skiten.

Fuck it!

 - Make it or brake it!

Piece

Jesus och hans tolv polare och en måltid som va den sista o Gud o hela konkarongen.

Fan ska man säga?

Trött, orkar inte mer, hängde med folk igår. Folk som jag känner att jag behöver hänga med själv. Mår bra som fan av att få umgås med lite mer "vuxet" folk. Folk som förstår, folk som bryr sig, lr inte. Vem vet? Vill egentligen orka, känna, tänka, vara... men d finns lixom inte där.

Saker infinner sig lixom inte, som att leva livet är som att
gå i dimma i kvicksand. Varje gång man lyckas flaxa
bort lite kondens och ser en färg, ett mål, lr någon form
av konsistens, då sjunker man i sanden. *PLOPP!*
o man e borta lixom. Allt e svart. Allt e borta.

Vad ska man göra för att inte försvinna lixom? Inte bli
uppäten, sänkt, borttagen.

Vad ska man göra för att få vara kvar? Lr förresten
vad ska man göra bara för att få vara? Vems testiklar
måste man slicka på, vem har dessa gyllene
Gudagåvor?

                   - Vem vet?

Nåja jag får väl gå ut o hitta ett par gyllene former
att sluta mina armar runt, försöka glömma, sjunka,
försvinna självmant. Mörker omslut mig, så att jag
kan förlora mig i d. Försvinna. Andas ut. Andas in.

        - Ärtor.

Taking the higher road... again.

Fan vad vissa saker is "the same". Hur ska man
förklara D annat än "same ol' same ol'". Saker
som man har släppt in i ens liv släpper man in
gång på gång på gång.

 - Ngn säkert vis sa "första gången är D ett
    misslyckande, andra gången ett val".

Stämmer nog in rätt bra känner jag.

        - Fan vilken vecka.

om jag själv fick utdela poäng på den skulle
den få ett fett -.

Bristnings gränsen nådd?    -Check.
Utmattad och orkeslös?      -Check.
Slut och förstörd?          -Check.

     - Listan kan göras oändlig.

Finns + åxå.

        + Min dotter är mitt universums
                     kreativitets källa.
        + Jobbet älskar D.
        + Hat-trick awarded! (winning)
        + Människor, människor, människor.
           familj      vänner     random
        + Skriver igen.

           Phrid.

Idag var det ett val, inte ett misstag.

Fan vad mjäkig man e.

           - Jag trodde du hade mer stake än så.

Sa hon till mig idag o jag täntke "Ey, känner du mig lr"?
D visade sig att jag skulle haft mer stake. Tydligen
så kände jag det åxå när jag, ganska milt för en gång
till den andra, sa peace...
                                     ... som i farväl.

Lärdomen borde bli att dom som ser lätta ut förmodligen
är d. Att deras kropps språk lixom skriker en sak,
medans munnen och ögonen säger en helt annan.

Jag känner mig dock färdig med d. Känns som att jag
varit d ett bra tag nu. Vet inte vad jag vill.

Allt blir så skruvat hela tiden. D man själv väljer visar
sig vara fel för en, mer än en gång, ändå går man tbax.
Som att man inte lär sig av sitt misstag, utan medvetet
vill "skada" sig själv igen.


Lr så är det bara för att jag är förvirrad just nu. Känner
lixom att yttre påfrestningar och faktorer som Almigthy
Ken inte kan råda över, stressar och pressar mig så
jävla mkt att man inte kan välja rätt beslut. D ligger
lixom lite i dimman, som i framtiden, d undkommer en
hur mkt man än fösöker nå d...
                                              ... så inget nytt under solen.
                    - Som ngn vis säkert skulle säga.

           Ärtor.